Jag är så mesig. Kollade upp lite mer inför Bromölla halvmaraton, såg att förra året var det bara 10 kvinnor med i den klassen och den som sprang in sist kom in på en tid runt 2:10ish.. jag känner mig alltid så dålig och nervös. Inte hör jag hemma där på en tävling med massa löpare som är jätteduktiga heller..
Men jag ska anmäla mig. Jag lovar. Oavsätt hur läskigt det är.. det blir sista loppet jag springer för år och att springa en halvmara är jag extremt taggad på att göra. Speciellt efter att ha läst om folk som sprang Stockholms halvmaraton igår.
Men.. men.. jag är verkligen nervös. Jag har bara sprungit större lopp med massa löpare och chansen är stor att jag kommer komma in sist i mål. Visserligen är mitt mål en tid under 2:10 h och det är något jag -borde- klara av.. men så kanske det blir som med Broloppet. Att jag står där på startlinjen med en tvåveckorsdunderförkylning i ryggen och en kropp som fortfarande inte är helt återhämtad.
Rädsla. Meseri. Så typiskt mig.
Förstår din rädsla, men se det som en kul grej. Skulle du ha varit sjuk så har du ju en tid som du kommer att slå nästa gång.
SvaraRaderaSprang själv halvmara i Danmark i söndags efter att varit sjuk i 1 vecka.
Så mitt råd är. Lysna på din kropp och tävla bara mot dej själv och se det som en kul grej.
Kramizz