Tänk på andningen.
13 km löpning varav 2 km av dem i ett högre tempo än min tänka halvmara fart.
Sakta ner. Djupare andetag, ta det lugnt.
Valde att gå efter pulsen istället för hastigheten. Vad enkelt och skönt passet vart helt plötsligt.
Uppförsbacke. Korta snabba steg, tänk på andningen.
Pulsen går upp lite men även hastigheten. Jag måste springa lugnare så även benen njuter.
Nedförsbacke, ta ut stegen. Återhämta andningen efter backen.
Det är näst intill storm ute. Jag kommer nästan inte framåt i blåsten.
Försök pressa framåt, snart en mil avklarad. Andas kontrollerat.
Jag njuter. Stort. Kämpar och vinner över vinden. Ett stort leende när jag väl är framme och lycklig över att benen har bra mycket mer krafter att ge. Ett snittempo på 6:16 min/km gående efter pulsen enbart.
Känsla: Nöjd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar