Seedningslopp för Göteborgsvarvet

Loppet i helgen gick som sagt över förväntan. Då jag varit sjuk allt för mycket under vintern har jag inte haft chans att träna fullt så mycket som jag velat, och tänkte att jag definitivt inte hade chans att slå mitt tidigare personbästa på milen.

Men tji fick jag! Förutsättningarna var dock inte alls bra innan. Jag drack några öl i fredags (mycket bra uppladdning inför tävling har jag hört), jag sov väldigt lite och dåligt fre-lör-sön och det hjälpte såklart inte att vi förlorade en timmes sömn där heller. Dessutom vaknade jag snorig på söndagens morgon. Sedan körde jag ett hårt pass innebandy på torsdagen och även fast jag vilade helt på fredagen och lördagen så hade jag ont i benen och de kändes trötta.

Men trots detta så gick det alltså jävligt bra!

Jag åkte från Malmö kring halv nio på morgonen och körde genom ett dimmigt Sverige. Strax kring 11-tiden kom jag fram och hittade på en gång och fick en parkeringsplats. Nu hade även solen börjat titta fram och vädret var otroligt härligt förutom blåsten i hamnen.

Hämtade nummerlapp och satte på mig mina planerade kläder - långa tunna tights, långärmad tröja och en vindväst. Skulle definitivt kunnat ha på mig mindre men jag är väldigt nojig över att bli sjuk och det är alltid väntan innan och efter ett lopp där man inte får på sig sina överdragskläder snabbt nog.

Det enda som var dåligt med loppet var mängden toaletter de fixat. Ca 8 stycken för några tusen löpare. Detta resulterade i att när startskottet gick så stod jag fortfarande i toakön med några tjejer framför mig! Stressade på som tusan in på toan och sprang över startlinjen ca 3,5min senare. Ouppvärmd. Detta resulterade dock i att det aldrig var trångt för mig att ta mig framåt och jag sprang om folk mest hela tiden.

Eftersom jag inte direkt hann värma upp så mycket så var de första kilometrarna rätt sega även om jag höll ett bra tempo. Då jag inte hade några visioner på vad jag borde klara av så bestämde jag mig för att ligga kring 5:20-tempo och se hur länge det höll. Runt 4km började benen äntligen bli uppvärmda och första 5km gick på 26:53 minuter (5:22min/km).

Efter första varvningen visste jag hur resten av banan såg ut och det kändes inte alls långt. 10km i är kort för mig och det gäller bara att dela upp det på rätt sätt i huvudet även om det är tufft för pulsen. Runt 7km fick jag "håll" i min axel som jag brukar när jag kör hårt. Så kilometer 7 och 8 var mina långsammaste där jag låg kring 5:30 per kilometer. När jag passerade 8kilometersskylten räknade jag snabbt ut att jag hade ca 11 minuter på att ta mig i mål under 54 minuter och inte kunde jag låta den chansen passera! Så jag bet ihop och axeln började lugna sig lite så jag drog på tempot igen och kom i mål på fina 53:55 med ett snittempo för hela loppet på 5:23min/km. Total lycka i solskenet!

Nu har jag ingen aning om än vad för startgrupp detta resulterar i på Göteborgsvarvet men det känns iaf positivt och ett schysst formkvitto på att mina styrkeövningar som jag börjat köra på benen i kombination med mina intervaller börja ge fina resultat. Nu är det dock distans som gäller för april för att sedan på Göteborgsvarvet få utlopp för min riktiga kapacitet!

Rawr.

Statistik enligt min Garmin:

1,00 km 5:20

2,00 km 5:24

3,00 km 5:23

4,00 km 5:20

5,00 km 5:20 - 26:53 min

6,00 km 5:25

7,00 km 5:27

8,00 km 5:30

9,00 km 5:23

10,00 km 5:17

0,02 km 5:33
--------------
10,02 km - 53:55 min

Puls: 178/186

Tempo: 5:23 min/km

I mål med pers!!!

Trots sjukt dåliga förutsättningar (mer om det i ett senare inlägg) så pressar jag med ca 15-20 sekunder och hamnade under 54 minuter!!! Stolt som fan :D



- Posted using BlogPress from my iPhone

Snart så!

En och en halv timme till start och jag sitter i bilen och väntar. Men jag lider inte! Vackert väder i Göteborg idag, ca 13 grader och strålande sol så med andra ord ska västen invigas för säsongen! Resan upp gick väldigt smidigt, ca 2,5h med ljudbok i öronen.




Benen har däremot gjort lite småont de senaste dagarna trots vila men nåväl. Det ska nog gå vägen ändå!

Wish me luck!



- Posted using BlogPress from my iPhone

Lite allt möjligt

Det är så dumt, jag har faktiskt haft en del att blogga om den senaste veckan men tiden har dessvärre inte funnits där. Antar att det är livet!

I lördags var jag på Köpenhamns Zoo med fina vänner och en 3åring! Denna bild är då på Zoo innan hon vaknade, inte efter zoo. Men efter någon timme lyckades vi lura med henne till aporna och hon blev fylld av energi. Sötaste Mollisen.

Mollisen före Zoo!

Söta lilla familjen tittar på apor!

I söndags var vi på en snabb visit i Tyskland och Bordershopen där vi köpte alkohol till bröllopet. Vi åkte kring halv 10 från Malmö och kom tillbaka till 17:30. Och då missade vi färjan precis både dit och hem samt att vi tog det lugnt när vi handlade. Så ingen träning men en mycket trevlig roadtrip allt som allt!

I helgen gäller det dock. Seedningsloppet närmar sig och jag känner mig ändå rätt stark. Ska satsa på samma tid som i somras men vet inte om jag kan så personbästa med denna trots allt begränsade träning jag haft under vinterhalvåret. Men det ska däremot bli jävligt kul ändå! Jag älskar verkligen att tävla, adrenalinet, tröttheten, känslan att köra till kroppen skriker nej!

Så att. Söndag!

Tusingar med magont

Sprang igår underbart jobbiga tusingar. 5 stycken närmare bestämt och jag hade lovat mig själv att fan ta mig ta i nu. Mina senaste tusingar gick i 5:20-fart och det var hastigheten jag hade när jag sprang milen förra sommaren.

Alltså finns det mer att ta av.

Kom i väg, solen höll på att gå ner och det var säkert en 10 grader i luften och faktiskt vindstilla (?!). Det är nästan aldrig vindstilla i Malmö för den som inte visste det. 2 km uppjogg, årets första löpskolning och en koordinationsintervall på några meter. Okej, satsa var det som gällde.

Benen var stela än från söndagens benböj men det kändes ändå rätt bra. Första kilometern avklarad på 5:00. Fan va bra. Kilometer två även den på 5:00 inkluderat en jävlig backe. Jag kände mig sjukt nöjd även om benen var lite tröttare. Kilometer tre avverkades på 5:11, helt klart godkänt då nästan hela den kilometern är en seg backe. Men det dock på kilometer fyra som saker började gå sådär.

Jag har ingen traditionell "löparmage" utan klarar mig faktiskt väldigt bra utan toabesök. Under mina fem timmar på Stockholm marathon behövde jag inte besöka toaletten en enda gång exempelvis. Men igår fick jag panikont och jag var tvungen att slå ner på tempot. Ändå avverkades den på 5:26. Med mina 60 sekunders vila lugnade magen ner sig lite inför sista intervallen. Dock blev det lite värre och jag var tvungen att dra ner på tempot ytterligare och sista kilometern slutade på 5:33.

Kunde såklart varit mycket bättre, men de första tre är jag väldigt nöjd med. Det finns fart i mig och den ska fram! Nästa gång jag kör tusingar ska varje kilometertid börja på en 4, thats a promise! Drog ner på tempot rejält på hemjoggen och magen mådde lite bättre, men jag behövde stanna helt åtminstone en gång för ytterligare återhämtning.

Jag lider verkligen med er som alltid har magbesvär när ni är ute och springer, jag känner mig mer än lyckligt lottad över att inte behöva tänka på det - för det mesta. Men något jag åt under dagen var helt enkelt inte bra (misstänker min köpta sallad) och så kan det gå ibland. Bara 1,5 vecka kvar nu till årets första tävling.

T A G G A   T I L L!

Aj aj aj!

Note to self: Att träna på gymmet med brutal träningsvärk är en rätt smärtsam historia även om man inte tränar just den muskeln.

Typ som att ha två 15kg vikter på låren innan man lyfter upp dem för att träna axlar.

Eller som när man ska luta sig mot stackars låren för att göra rygglyft.

Eller typ när man skrattar och magen skriker av smärta samtidigt.

Men äsch! Med smärta kommer karaktär!



- Posted using BlogPress from my iPhone

Månadsmål Februari

Lite försenat får vi inte glömma att checka av mot mina februarimål! Det som gör mig så bitter är att låg helt klart i fas med att klara 100km trots massa sociala event på helgerna, men så blir man sjuk och slutar på 75km. Men visst, jag klarade 100km månaden innan så hela världen är det såklart inte. I slutändan är det viktigare att jag blir frisk och skadefri resten av säsongen!

Annars så har jag skapat ett ordentligt veckoschema för styrka som jag är riktigt nöjd med. Alkoholen ja, alltså. Jag tror jag glömt bort det målet lite och jag vet inte riktigt varför jag tog med det överhuvudtaget - jag dricker inte speciellt mycket om det inte är någon fest eller så (väldigt sällan ett glas vin bara för att det är gott). Så äsch, det blev alkoholintag 2ggr denna månaden och båda gångerna var beslutet väl genomtänkt och i slutändan var det ändå det jag var ute efter.

Februari: Få upp distans och skaffa fokus
- Löpning minst 100km (25km/vecka)
- Skapa ett ordentligt veckoschema för styrka
- Ingen alkohol (ändrat till: strikt intag av alkohol)


Så nu är jag typ frisk och vi tar nya tag för mars månad. Det som månaden primärt handlar om är fart:


Mars: Fart
- Springa lopp: Seedningslopp, Göteborgsvarvet 25 mars
- Ge extra tryck på intervallerna
- Gått ner till "normalvikt" och börja pröva bröllopsklänningar (denna är redan halvt gjort eftersom jag redan provat bröllopsklänningar men den andra halvan är jag långt ifrån)

Tillbaka till verkligheten

Nu tror jag att jag är tillbaka efter sjukdomar och socialt mingel med fina familjen. Ska läsa i kapp bloggar men det primära målet för dagen blir få i mig tillräckligt med mat så jag kan träna imorgon. Magen är inte riktigt hundra än så vi får se hur väl det går.

Det har nu gått två veckor utan någon som helst träning. 2 hela veckor och vädret har verkligen varit helt underbart så frustration är ordet. Om 2,5 vecka är det seedningsloppet för Göteborgsvarvet med och det sägs att det tar kroppen ungefär lika lång tid som man är sjuk att återställa sig tillbaka. Så att.. vi hoppas jag får tillbaka -lite- fart för den milen iaf. Right?

Blåbärssoppa och maginfluensa

Från influensa till maginfluensa. Kul liv liksom! Det enda jag fått i mig är lite blåbärssoppa i sann Vasaloppsanda samt några teskedar vatten. Och så fort jag får i mig något litet så skriker magen av smärta. Nåja.



Jag hittade iaf en klänning i fredags, och jag kände mig väldigt vacker i den. Den satt otroligt smickrande på mina former men tyvärr inga bilder förrän bröllopet!

Nu till soffläge igen, kan inte sitta upp.


- Posted using BlogPress from my iPhone