2009 firade jag in nere i Malmö med älsklingen och hans vänner. Ett tag senare åkte jag tillbaka till Trollhättan där jag studerar på ett program som heter Digitala Media på Högskolan Väst. Utbildningen är treårig och jag är nu inne på mitt sista år. Våren var helt okej, jag pendlade fram och tillbaka mellan Malmö och Trollhättan och klarade alla mina kurser utan problem. Dock så behövde min syster operera sig för att hon hade jätteont på ena sidan, stackaren kunde knappt göra något och läkarna gjorde ingenting åt saken. Tillslut lyckades hon få en operationstid och var sedan sängliggades i någon månad. Tyvärr så gjorde detta att hon inte kunde klara av sina sista kurser på gymnasiet men tog ändå studenten vilket var en jättefin dag där jag var jättestolt över min syster. Idag har hon ett fulltidsjobb och SAMTIDIGT läser upp de sista kurserna, superkvinna verkligen!
På vår underbara nationaldag den 6:e Juni flyttade jag ner till Malmö ihop med min älskling. Han åkte upp med ett släp, vi packade in hela mitt liv och åkte sedan ner till Malmö ihop och sjöng sånger och hade det mysigt. Vi kom fram vid 3tiden på natten och väl i lägenheten hade Sebastian förberett en överraskning. Det var tänt i rummet pga av att tv:n vi köpt ihop en månad tidigare fortfarande var i gång och stort över hela väggen stod det: "Vill du gifta dig med mig?" med en massa hjärtan kring och pilar mot tv:n som visade en gigantisk ring i titan. Jag vände mig mot honom och där stod han på knä och väntade. En av de bästa dagarna i mitt liv.
Som nyförlovad och sambo började mitt liv i Malmö. Sommaren var seg då jag inte lyckats få tag i något sommarjobb och mitt letade efter en praktikplats började mer intensivt. Över midsommar åkte vi två hela bilar upp till Väddö i skärgården från Malmö där vi hade några underbara dagar hos min pappas hus allihopa och även med min syster och hennes pojkvän. Det var även sista gången jag såg min far i livet.
Den 14:e Juli ringde min mamma och berättade att min pappa hade dött tidigare samma dag bara 52 år gammal. Samtalet vände upp och ner på hela min vardag och jag hade aldrig orkat en dag om inte Sebastian hade funnits där för mig varje sekund när jag behövde honom. Tydligen var det något i hjärtat som hade brustit och det konstiga i det hela är att han tränade nästan varje dag, han var alltid så pigg och social, betedde sig som en ungdom och jag älskade honom så mycket trots att vi nästan aldrig sågs. Dagen innan han dog pratade vi dock i telefon hur han och min syster skulle komma ner och besöka mig nere i Malmö. Resan som tyvärr aldrig hann hända. Kan skriva hur mycket som helst om detta ämnet men vi hann iallafall berätta för honom att jag och Sebastian är förlovade.
Några dagar innan pappas begravning den 14:e Augusti så kom min syster ner själv på resan som var planerad för dem båda. Vi hade en jättebra tid ihop och tillsammans åkte vi upp till Stockholm och begravningen. Det var en väldigt vacker begravning och många kom dit och visade sin omtanke. Även tiden när vi alla 4 var hos mamma(jag, nathalie, min älskling och hennes älskling) var otroligt mysiga och vi har haft flera sådan möten under resten av året.
Efter detta har hösten var otroligt svår. Mitt i hösten fick vi åter besked om ett dödsfall. Min pappas syster hade avlidit och vi behövde åter igen åka upp till Stockholm. Stor sorg för hela familjen och jag vågar knappt plocka upp telefonen om det ringer då jag är livrädd att något mer har hänt. Det får inte hända mer saker.
Det enda riktigt positiva har varit att jag har börjat träna regelbundet 4-5gånger i veckan och faktiskt hållit det uppe! Dock just nu är jag livrädd att jag förlorat allt för jag har varit jättesjuk i två veckor och knappt orkat något. Jag hoppas jag kan ta mig en springtur på söndag åter igen. Min praktik har också varit väldigt trevlig, har varit så skönt att inte behöva plugga och ha regelbundna arbetstider.
Jag började även blogga och inspireras av en hel bunt av människor som är duktiga och starka. Jag tackar även ödmjukast för alla dem som orkar läsa och kommentera min blogg trots att ni inte är så många :)
Detta är i helhet de största händelserna under året, självklart har det hänt så mycket mer men detta är vad som präglat mitt liv otroligt mycket. En sak som känns otroligt skönt trots allt hemskt är att jag och min syster har kommit varandra mycket närmare än vi varit förrut. Även relationen med min kära mamma känns starkare. Jag älskar er båda jättemycket.
Så vad blir det 2010 då måntro. Tanken är att jag en gång för alla ska ta tag i min vikt, på tisdag är mitt första möte med en annan personlig tränare som har ett upplägg som verkar passa mig bättre. Jag hoppas även på att få ett jobb efter min utbildning som endast har ett halvår kvar. Våren kommer nog bli hektisk men rolig. Jag ska försöka blogga mer igen då det hjälper mig att hålla fokus med träning och vad jag äter. Vi ska även försöka fixa lite saker på pappas hus som jag och min syster har ärvt. Det som händer närmast är dock att vi ska göra om vårt nuvarande fruktansvärt fula kök till ett underbart IKEAkök. Ett kalas som kommer kosta i runda slängar en 40 tusen. Dock ska vi göra allt själva vilket jag tycker ska bli otroligt roligt då jag älskar att arbeta med händerna och bygga saker.
Jag önskar er alla ett underbart 2010!
Önskar dig ett godare 2010 än vad 2009 var mot dig...
SvaraRaderaTack så mkt :)
SvaraRadera