Kvällens långa intervaller avklarade. 2x5x500 m. Kändes riktigt fint ändå, om det gick så supersnabbt vet jag inte eftersom det alltid blåser som satan i Malmö och självklart alltid motvind men det kändes bra och jag vart trött.
Det hela avslutades med att metern innan jag skulle stanna så var det mörkt och vad springer jag på och halkar en bit? Jo fucking hundskit. (fint rim där också).
Visst blir man glad? Visst älskar man hundägare som inte gör det de ska? Speciellt när det är på gångbanan. Jävla as.
Ja dessa dj*vla hundägare, kan tipsa om min krönika jag skrev förra veckan på temat :-) http://tidning06.wordpress.com/2011/01/25/bajs-som-goms-i-sno-kommer-ocksa-upp-i-to/
SvaraRaderaKör hårt.
Kram och pepp