Hur gick mitt långpass?

Jag måste ju berätta om mitt fantastiska långpass! Ja, jag skrev fantastiska.

Främsta målet var som sagt att inte vara helt tömd på krafter när passet var slut utan att känna att jag kan fortsätta fler kilometer. Om jag sedan lyckades göra det lite snabbare än mitt normala långpass tempo, desto bättre.

Så, planeringen var 26 km. Dagarna innan (inkl godisätandet) hade jag försökt få i mig lite mer kolhydrater än vanligt samt vatten. Normalt brukar jag vara törstig under långpassen vilket tyder på att jag fått i mig för lite från första början men som sagt, nu hade jag laddat lite bättre.

På morgonen åt jag min gröt och drack min resorb. Väntade en 2-3h innan jag började klä på mig. Det är egentligen sjukt men det tog mig åtminstone 20 minuter att bli klar. Välja rätt kläder, sätta upp luggen med tusen små hårspännen, blanda 3 flaskor energidryck, snöra skorna rätt, hitta rätt musik osv osv. Det tar längre tid än man tror.

Startade passet och benen kändes bra. De kändes förberedda på långpass. Jag försökte att inte dra iväg för snabbt de första kilometerna och försökte hålla ett tempo mellan 6:15-6:30 hela tiden. Var 20:e minut drack jag en halv flaska energidryck samt efter 1,5h så tog jag lite äckel-gel och lite vatten istället för energidrycken och pumpade på. Benen och kroppen var verkligen med mig. Jag vägrade låta pulsen gå ner för lågt eller att benen skulle få en chans att slappna av i tempo. Det var inte jobbigt på samma sätt alls som det brukar. Jag log på ställen där jag normalt brukar lida av att fötter och ben gör ont. Första gången jag kände att det var jobbigt var efter en 23km (fatta?!) och det varade inte länge efter att jävligt bra musik tog mig framåt i samma tempo som tidigare. Jag bara sprang och sprang och kroppen var med mig även om det var ryggslutet och rumpan som började värka lite. Äntligen var den med mig. Självklart var det tungt, men inte dödsjobbigt utan snarare en känsla av att jag var mör. Varenda människa jag mötte, speciellt löpare, log jag stort mot. Tror ingen kunde tro att jag hade över 2 mil löpning i mig.

Sista 100 meter spurtade jag. Herregud som jag spurtade, snyggt hållning, snygga steg ja, snyggt allt. Fy fan vad skönt det kändes. Nu börjar jag äntligen våga och tänka att fan, jag kan nog klara ett maraton ändå.

Statistik

Längd: 26 km
Tid: 02:51:44
Snitt: 6:36 min/km
Snittpuls / maxpuls: 163 / 174
Känsla: Jag kan!

Bildutmaning - Dag 5: En gammal bild

Jo jag tänkte jag slänga upp den sista bilden på mig innan jag gick ifrån det blonda och went into the dark side!
Fotot är från högstadiet, nian närmare bestämt. Enjoy!

Liiiiiten Linda!

Bildutmaning - Dag 4: Min hobby

Min hobby då. Känns ganska uppenbart men vi kör på! Jag tog en bild på de två saker jag gör mest i mitt liv, löpning och datorspel! Fina grejjor det!

Kääääärlek <3

Sockerbakis

Så alltså... käkade godis igår. Mår lite som man gör när man är bakis, gahh! Hatar sockerbakfyllan verkligen. Jag vet inte riktigt varför, eller jo. Jag var extremt hungrig och så blev det som det blev, inget att älta direkt och jag får se det som kolhydratsladdnings inför mitt pass idag!

Däremot tänkte jag hänga på den sockerfria veckan vissa bloggar snackar om. Jag måste komma bort från sockret, inte för jag direkt är sugen på det hela tiden utan för att jag inte respekterar hur dåligt det är för mig. Does that make any sense?

Hur som helst. Vaken tidigt på en lördag. Solen skiner och jag börjar ladda med vatten och frukost. Snart beger jag mig ut på ett långpass som verkar kunna bli hur mysigt som helst!

Hörs sen mina vänner!

Bildutmaning - Dag 3: En familjemedlem

Hela min familj är självklart lika viktig för mig och de finns alltid där när jag behöver dem. Massa kärlek till er.
Men den jag väljer idag är min fina mamma som jag allt för sällan får chans att fira mors dag med eller visa all den uppskattning jag känner! (Och som ett litet tillägg kan man luska ut i och med att mamma är så blond, så kan det vara så att min naturliga hårfärg är åt det mer blonda/råttfärgade hållet. Men det känns absolut inte som jag längre, så är det!)

Häftiga mamma i solbrillor! Woop woop! <3

Uppskattad hjälp

Var på gymmet idag vilket faktiskt denna veckan har känts kul. Det går verkligen i vågor från vecka till vecka. Hur som helst, körde främst biceps och triceps idag och fick lite pointers från en kille på gymmet. Väldigt uppskattat, jag hade önskat att fler kom fram till mig och rättade min teknik! Jag menar, jag har bara "lärt" mig från att titta på övningar på internet samt tjuvkikat lite på grabbarna i gymmet hur de gör. Men det är svårt om ingen hjälper att till att visa hur man gör.

Tänk så mycket svett och spott som bör ligga här som en hinna på golvet. Isch.

Najs oavsett. Annars så ringde jag även A-kassan idag. Normalt sett har jag lite problem att ringa ställen där jag vill ha information som då typ a-kassan för jag tycker det är lite obehagligt. Men faktiskt, jag tror det har släppt den där rädslan. Jag gör det utan problem nu för tiden och det känns så enormt fint.

Fortsättningsvis efter lite tips från ni löparduktiga människor som läser min blogg, så laddar jag med massa mat, har köpt mer energidryck samt en gel så lördagens långpass ska jag äga sönder. Jag ska inte vara helt slut när passet är slut, utan bara sådär lagom mör. Ska.

Bildutmaning - Dag 2: Favoritpryl

Insåg idag att jag missade gårdagen, men så kan det gå. Jag ska försöka att posta varje dag framöver!

Det är svårt det här med favoritpryl. Min dator är väl egentligen min favoritsak all over, ja strax efter min pojkvän då. Men pryl känns lite mindre än så.. så att eftersom jag älskar min gris i badrummet och min pulsklocka så blir det en kombo av dem två!

Nagelborste som visar tydligt att det även bor en kvinna här!

Bildutmaning - Dag 1: Självporträtt

Ett självporträtt var det. Jag hade först tänkt att ta en ny bild men i och med att jag sitter här hemma hela dagen och definitivt inte orkar sminka mig så blir det en som jag tog för någon vecka sedan.

Dagen var när jag hade varit på en jobbintervju och skulle iväg och springa efter, vilket också är anledningen till min underbart fina löpartröja samt då allt smink. Normalt sett springer jag oftast osminkad eftersom jag svettas så mycket och löper en stor risk att bli svart över hela ansiktet. Kan iofs också vara hett!

Bilden känns dock passande eftersom jag har löpartröjan på. Fint.

Synd att blicken inte är i kameran men så är det!

Fotoutmaning

Syster har utmanat mig att under 30 dagar lägga upp foton, bilden behöver inte vara tagen just den dagen utan fotot ska passa in till dagens tema.

Frågan är vem jag ska utmana.. jag vet faktiskt inte vilka som gillar att vara så här personliga på sin blogg, så jag låter det vara lite öppet! Skriv gärna en rad om du hänger på, kan vara kul!

Här är listan:

Dag 1: Självporträtt

Dag 2: Favoritpryl

Dag 3: En familjemedlem

Dag 4: Min hobby

Dag 5: En gammal bild

Dag 6: Tema ”grön”

Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp

Dag 8: En favoritbild

Dag 9: Dagens

Dag 10: Detta gör mig glad

Dag11: Tokigt

Dag 12: Min vardag

Dag 13: Tema ”ljus”

Dag 14: En vinterbild,

Dag 15: Kärlek

Dag 16: Självporträtt i svartvitt

Dag 17: Ett ögonblick

Dag 18: Känslor

Dag 19: Här bor jag

Dag 20: Tema ”olika”

Dag 21: När jag var liten

Dag 22: Mitt beroende

Dag 23: En sommarbild,

Dag 24: Detta gör mig glad

Dag 25: I all hast

Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt

Dag 27: Tema ”två”

Dag 28: Väder

Dag 29: Nyaste bilden på mig själv

Dag 30: Valfri bild

Fan va kul utmaning, får ni chansen att veta lite mer om mig i bilder. Tycker alltid jag är kul när jag läser andras bloggar iaf ! Jag börjar imorgon.

Prickiga naglar ey

Nej nu måste jag skärpa mig. Tankarna går runt i cirklar och jag får verkligen ingenting gjort. Otroligt frustrerande för jag har massa saker jag vill och måste göra. Som tex fortsätta söka jobb (har dock inte fått svar än från min senaste intervju), blogga mer, svara på kommentarer, fixa med mitt fortfarande lite hemliga projekt osv osv.

En annan sak jag oroar mig över är min löpträning. Är det för mycket? Är det för lite? Det känns som jag gör noll framsteg. Som helgens långpass på 25 km. Efter att ha experimenterat lite så verkar det inte spela någon roll om jag springer i ett 6:10-tempo eller ett 6:45-7:00-tempo för mina ben ÄR väldigt trötta och orkar inte hålla en hastighet under typ 6:45 efter mina första 20km. Jag förstår inte varför jag är så trött. Jag förstår inte hur fan jag ska klara av ett maraton när mina ben tvärdör efter bara 25 km. Speciellt när det inte verkar spela någon roll hur snabbt jag öppnar mina första 10-15km. Visst, jag är snabbare på kortare distanser så något bra har väl hänt, men kan det vara så att jag helt enkelt inte är skapt för långdistans? För jag var en jävel på 60-80 m när jag var liten, vann även i högstadiet över både killar och tjejer utan någon träning direkt. Gah. Ledsen blir jag.

Nåväl. Så idag istället för att göra det jag ska har jag målat naglarna. Och sprungit intervaller. Imorgon måste bli bättre. Måste.

Barbie hade prickiga naglar i en gammal film. Rosa med vita prickar. Respekt.