15 km oh yeah!

Igår sprang jag 15 km. Så långt har jag inte sprungit sen min halvmara i mitten av november. Tänk er. Dessutom gick det bra trots gigantiska vattenpölar och snö/is på vägar här och där. Tiden ska man som vanligt inte direkt prata om på vintern, men jag är riktigt nöjd.

Annars är det mycket tankar som går igenom huvudet. Jag vet inte varför jag har så svårt att ta tag i mig själv och börja planera exempelvis maten för närmaste veckan. Jag älskar liksom att planera men det känns som jag förlorat den förmågan på sistone. Egentligen är det hela väldigt enkelt att lösa som med det mesta, sluta gnälla och börja planera. Så att ja, då gör jag väl det helt enkelt.

Det är vackert i motionsspåret, och nej, jag springer inte på de fina skidspåren.